l

100227

Ridhustävling.
Jag och lillsprätt har tävlat! Japp, jag fick vara med denna gången i ridhuset. Husse är modig han!
 Det slutade med två nollor. Två "sketna" nollor kan man lugnt säga. 
Först var det sänd. med lägg och inkall. (rutan alltså). Gör det snyggt med ett läggande mitt i rutan. Husse kommer och går mot mig jag viftar på svansen så det yr hästskit runt mig.  När han vänder och går tillbaka till utgångspunkten sticker jag innan han hinner ropa. Tjuvstart kallas det visst i dessa fina sammanhang. En stor nolla!. Sen  vad sägs om  vittringen där det ligger några "bruna bullar" alldeles bredvid pinnarna. Begäret tog över måste testa en. Åh, den var god, en till! Sen kom jag på mig det var ju pinnen jag skulle ta. Nosar snabbt över och hittar rätt pinne, griper och vänder upp mot husse - då säger dom att tiden är ute! Vad då tiden ute? Jag har all tid i världen på mig, hade hunnit med några fler bullar om så vore!  Poängen även här noll. Det är ju inte klokt vad löjligt här gör man allt rätt så blir man belönad med nollor. 
 När det var dags för stegförflyttningar passade jag på och hoppa upp och ge husse en puss. Inte ens det gick hem hos domaren, neddrag i betyget...Lite synd var det för dom andra momenten gick riktigt bra inga skyhöga poäng men hade inte nollorna trillat in så kanske det räckt till det åtråvärda första priset. Jag var glad och positiv programmet igenom och visade det hela tiden med min ivrigt viftande svans.
 Men ändå, tacka vet jag skogen där ser inte hökögonen riktigt allt man gör som inte överensstämmer med protokollet.  Skulle nog tro att det är definitivt slut på epoken ridhus för mig nu - men man ska ju aldrig säga aldrig!!
 Husse var ändå jättenöjd med min insats och sa att jag vet ju att du kan! Det är högsta betyg för mig resten skiter jag fullkomligt i!!
 Lillsprätt gör ett bra program igen. Men även han testar på bullarna i fria följet. Ok, då det var väl inte så att han smakade men stannade upp lite och duttade ner huvet (neddrag) på betyg. Sen fick han lite problem vid hopp apport. Tappade för en stund fokus på käringa (hände nåt på läktaren) så det blev ett dk. även ett på tillbakahoppet. En jäkla onödig femma för det här kan han. 
Annars bra poäng rakt igenom. Två 7,5, fyra 9,0 två 9,5 och så den nesliga 5,0 och slutligen en 10,0 på sittande i grupp..Slutsumma: 271,5p.. Grattis lillebror en till sån tävling så är du Lydnadschampion!
 Gammelmatte hade kommit upp för att heja på oss även Anneli kennel Tomthult Min kommande fästmös Tindra´s matte. Kul att ni kom och tittade det blev vi så glada för sprätten och ja......

                                        Foto; Maria Axelsson
 Wizla tar adjö av mamma Agnes med en stor kram.
Så sött pappsen blir rörd...

Äntligen stopp på käringa!
Är inte så lätt nu för tiden att få käringa att uppdatera för mig. Hon har allt och inget att skylla på. Ska ändå försöka komma ihåg vad vi gjort. Det är inte svårt för de är inte så mycket utöver det vanliga. Lydnad i ridhuset några gånger och det är alltid lika roligt. Jag har blivit lite mer kräsen på äldre dar så dom bruna bullarna lockar inte lika mycket  längre. Till någras glädje förstås! Lillsprätt är heller inte så benägen på ett smakprov, kan norpa någon ibland men då vrålar matte "spotta ut" och ut kommer den med en jäkla fart - lydig sprätt det där.
Så träningen i ridhuset går för tillfället riktigt, riktigt bra om jag får skryta lite. Får se om man kan få chans en gång till på en tävling där. Lillsprätt är redan uttagen han.
Annars har vi åkt lite skidor, dragit pulkan några gånger igen ja, det är ungefär vad som hänt. 

Valparna i sista kullen på Reducks kennel har nu bott i sina nya hem några veckor. Vi har med glädje mottagit rapporter och har kontakt med många av dom. Alla är jättenöjda med sina små gyllenpälsar och säger att dom funnit sig väl tillrätta i sin nya tillvaro. 

En bild på Räjza som flyttat till Lotta med familj och min andra son Crespo. 
Crespo tar väl hand om sin lillasyster och är sååå snäll mot henne. 

Helgen som kommer är det VM - RALLY  i skogarna runt Torsby. Husse håller nog till skogen många timmar  - hoppas matte kan finna på nåt till oss då....
Nu blir det inge mer för nu har käringa eld i baken igen måste städa får Stockholmsbesök i kväll.

Glädje efter en lyckad inkallning på isen..
100116

Tillbaka i arbete.
Nu är allt som det ska igen. Matte och husse är borta på jobbet om dagarna och lillsprätt och jag jobbar hemifrån. Vilket innebär att vi ligger och väntar och väntar så hör vi äntligen bilen komma och då blir det fart på oss må ni tro. Stor förväntan på vad kommer att hända idag! 
Ibland blir det ett lydnadspass ute på gården (vi har en egen liten appellplan numera) någon gång så plockar matte fram dummisar och gömmer lite klurigt uppe i skogen  eller så åker vi till klubben och tränar där.  Det är ju egentligen på helgerna som vi verkligen får utlopp för all vår energi. Då tillbringar vi många timmar utomhus med olika aktiviteter.
Igår åkte vi till sjön tog med pulkan för att jag skulle kunna dra alla fiskegrejer som skulle med. Första gången i år så matte var orolig att jag skulle bli lite skraj när jag fick pulkan efter mig. Vilket trams, släng dig på käring ska du få dig en tur som du sent ska glömma, jag sa det inte högt kanske jag ska tillägga. 
 Fisk blev det dåligt med så vi ställde pulkan och gick runt hela sjön. Kompisen Aya var med och jäklar vad vi sprang och jagade varandra. Här har Aya fått in ett bra grepp på sprätten!

 Plötsligt kom käringen på att det är ju som gjort för en liten träningsstund på den snöbetäckta isen. Så det blev lite lydnad för oss alla tre. När vi vände för att gå tillbaka var det inte samma spring i benen längre.  Efter drygt tre timmar ute på sjön kom vi tillbaka till bilen. Tre något trötta kompisar tackade för en härlig dag på tillsammans innan vi hoppade in i bilarna för att transporteras hem till en välbehövlig vila.
Några ord om valparna hos Reducks. Nästa vecka är det dags att börja flytta till sina nya hem. Många har vi redan fått kontakt med så jag har all anledning att hålla ett vakande öga på dom även i framtiden....

Mycket bus när Aya är här
100110

Det bittra slutet!
Nu när det äntligen är slut på ledigheten sätter kylan käppar i hjulet. Vem kan träna i nästan 25-30 minus grader som vi haft i flera veckor.. Varken sprätten eller jag i vart fall! Efter en kort stund ute blir det kramp i tassarna och man känner att man bara vill in i värmen igen. Visst är det typiskt! Kompisen Aya har varit här hos oss, hon saknar ju sin mamma Diva. Lillsprätt och jag försöker göra saknaden lite lättare för henne. 

Inte fick vi följa med till valparna på besök heller - ni har det bättre hemma än att tillbringa tiden i en kall bil sa dom så himla förståndigt. Det var bara för oss att uppsöka den gamla sängen igen och försöka intala sig att "det kommer bättre tider". 
Valparna som nu hunnit bli sex veckor var helt bedårande (tror jag det, det är alla mina barn) nyfikna och fulla av liv. Det var fler där och beundrade dom små liven - så det blev mycket hundprat och en trevlig kväll berättade matte.


Nu håller vi tassarna för att kylan släpper sitt grepp så vi kan komma ut på något riktigt roligt snart igen. 
Annars kanske vi glömmer allt vi lärt oss sa jag  till matte som bleknade en aning.
Hihi, det tog en stund men snart undrade hon med husse om vi kanske kunde träna i stora rummet om vi plockade ihop..
Även gamla tanter går att lära, tänkte jag och smålog..

Kimmen i sin solodans
100104

Det rullar på!
Ett litet inlägg kan vara på sin plats några dar in på det nya året. Året har börjat kallt så det blir inte några långa utomhusaktiviteter för oss inte. Nu när det är träningsstopp här hemma har lillsprätt och jag blivit nödda att ta saken i egna tassar. Vi har blivit oerhört duktiga på att hitta på egna hyss både inomhus och utomhus på gården.  Käringa blir smått galen när vi drar igång. Vi rejsar och busar med varandra så det står härliga till! Vet ju att vi inte får det inomhus men vad gör man när det spritter i kroppen, knoppen och snoppen hihi... Käringa får skylla sig själv - det är hon som satt reglerna.
Promenader har vi ju förstås men då är det koppel på. Vargjakten har ju rasat runt knutarna med jägare i varenda buske så vi får vackert finna oss i att gå kopplade. Nu när det varit spårsnö har vi sett ett och annat vargspår efter skogsbilvägarna där vi drar fram. 
 Sparken kom fram en dag - det var kul!  Lillsprätt och jag fick testa på att dra matte och husse. Jag är urstark så för mig gick det lätt, värre för brorsan men matte hjälpte till och då gick det lite bättre. 

På onsdag blir det ett besök hos Reducks för lite valpmys. Dom är nu snart sex veckor och fulla i bus enligt Maria. 
 
Efter det kallar jobbet igen för matte och husse. Kanske är vår ledighet tillända också! 
Så man kan få lite mer kropps/hjärngympa på schemat igen!

J